Bildens titel

Historia om Hagby gård

(Källa: Kulturhistorisk bebyggelseinventering Upplandsmuseet)

 

 

Hagby gård ligger ett par kilometer söder om Almunge tätort. Odlingslandskapet kring gården är varierat med flacka åkermarker i norr och söder samt närmast gården en mer backig terräng med skogsklädda moränholmar, som delvis ännu är hävdade betesmarker. Ett rikt inslag ädellövträd finns i området. Det öppna odlingslandskapet avgränsas i väster och söder av vidsträckta barrskogsmarker. Förbi gården slingrar sig en äldre terränganpassad väg, från Torslund och vidare mot Ulvsbygden. Vägen är delvis kantad av gamla knotiga ädellövträd.

 

Trakten har haft en central bebyggelse redan under forntiden, vilket framgår av den starka koncentrationen av förhistoriska lämningar i området. I den s.k. Hammarhagen nordost om Hagby gård finns bland annat flera ansenliga gravfält från järnåldern och på ett bergskrön i skogen nordväst om gården ligger en fornborg med dubbla stenvallar. I närheten av gårdsbebyggelsen finns ytterligare järnåldersgravfält. Det finns även lämningar av äldre husgrunder och några av dessa torde vara rester av byarna Hov, Stadinge och Ysinge, vilka vid mitten av 1600-talet kom att uppgå i Hagby ägor. Bror Andersson Rålamb, ägaren av Länna gård, köpte 1639 ett mantal skatte i Hagby från Kronan. Lännaegendomen ärvdes av sonen Claes Rålamb och före 1664 hade han gjort Hagby till ladugård under Länna. 1680 var Hagby ståndsmässigt bebyggt som säteri. 1741 omtalar Lars Salvius gården i sin upplandsbeskrivning; "Hagby har en härlig träbyggnad, vacker trä- och humlegårdar, och jämte andra goda förmåner i Åker, Äng och Skog, 1 Såg- och 1 Mjölkvarn uti en å som kommer ut ur en liten sjö vid gården.....".

 

Under 1700- och 1800-talen har Hagby bland annat ägts av Buren samt av flera välbemedlade köpmän från Stockholm. Bland dessa märks till exempel Schutz, Knigge och Lorich. Från 1870-talet till 1904 ingick Hagby i Vattholma Bruk AB:s omfattande jordegendomar för att därefter ingå i Länna Bruk AB.

 

Trots att den ståtliga huvudbyggnaden brunnit ned 1974 är 1700-talets herrgårdsstruktur till stora delar bevarat på Hagby gård. En kort allé med stora ädellövträd leder fram till mangården där fyra flygelbyggnader utgör resterna av gårdens tidigare herrgårdsmässiga, strängt symmetriska gruppering av husen kring huvudbyggnaden. De kvarvarande flygelparen utgörs av två bostadsflyglar och två ståtliga magasin. De båda gulmålade bostadsflyglarna är uppförda i timmer med för byggnadstiden typiska höga, brutna tak. Den västra flygelbyggnaden har en mycket välbevarad 1700-talsexteriör, medan den östra flygeln präglas av ombygnader gjorda under 1900-talet. Parallellt med bostadsflyglarna står de två timrade opanelade, faluröda magasinen med höga, valmade tak. Båda uppförda i början av 1700-talet. På det västra magastinet finns en vällingklocka som kröns av en vindflöjel. Här intill ligger även gårdens två föredetta arbetsbostäder som tillkommit dels under 1800-talets senare del, dels omkring 1920. På ett för herrgårdar typiskt sätt ligger ladugården helt skiljt från mangården. Den helt kringbygda ladugårdsfyrkanten ligger invid den nuvarande gårdsinfarten där också ett stort tvåvånigt, timrat spannmålsmagasin står. De flesta ekonomibyggnaderna härör från tiden omkring 1900 och av dessa är bland annat stall- och svinhus uppförda i timmer. Den stora vitputsade ladugården har tillkommit på 1950-talet och är sammanbyggd med en faluröd lada, byggd i falskt skifteverk.

 

info"at"hagbygard.se

Jozef 073-6916731 &Jeanette 070-5680850

Copyright © All Rights Reserved